.

Hörde på idag på radion ett samtal om lyckade människor. Flera människor mailade in och beskrev att de ofta kände avundsjuka för lyckade personer i deras omgivning. Vissa hade medvetet eller omedvetet sagt upp vänskapen med dessa personer för att de känt sig avundsjuka eller sämre i deras närvaro.

Jag började oundvikligt fundera i det där. Vad kännetecknar en "lyckad människa"?
Är en lyckad människa en person som har ett jobb där man tjänar mycket pengar? Eller kan det vara en person som både är framgångsrik på jobbet, men även bryr sig om sin familj? Eller skulle en lyckad människa kunna vara en person som har ett lågavlönat jobb, men som istället njuter av sin fritid där han fiskar och lever friluftsliv?
 
Det känns som att mycket kretsar kring pengar? nästan alltid när man hör någon nämna "lyckad" så finns pengar med i bilden.
Något som jag upptäckt är att livet handlar om prioriteringar. Det finns ingen människa som är bra på allt. Man måste välja några områden som man tycker är intressanta och sedan utvecklas i dessa.
Senast idag har jag tänkt på flera saker jag vill göra eller bli bättre på, men jag inser själv att tiden inte räcker till och att jag måste prioritera bort något annat för att fixa det.

Vissa personer som många skulle kalla "lyckade" har säkert prioriterat bort mycket för att nå till den position de har i nuläget. Det kan vara fritidsintressen, relationer,mm.

Ofta när jag tänker på dessa saker så börjar jag tänka på balans. Det är som att alla människor har samma kapacitet, dvs att man själv kan välja vad man vill utvecklas i. Antingen lägger man nästan all kraft på en viss sak och blir väldigt duktig på detta, eller så fördelar man det jämt och lär sig lite om allt. Vissa människor kanske inte kan göra det här valet själv utan leds in på det på grund att de har lätt för det. Jag tänker på personer som kanske är jätteduktiga i matte och fysik men har ingen social förmåga, eller tvärtom. Att de har lätt för språk och kommunikation men har väldigt svårt för matte.
Jag tycker att det är frustrerande att man inte kan bli bra på allt man vill. Tiden räcker inte till...

Men för återgå till första ämnet så tror jag att det är väldigt individuellt vad vi människor anser som "lyckade personer".
Jag skulle nog se mig själv som lyckad om jag i framtiden bor i ett hus på landet, gärna vid en sjö och ett jobb som jag trivs med. Kanske har jag en fru som jag älskar och små jobbiga ungar som springer runt fötterna på en. Om även mina vänner skulle bo i närheten så skulle det vara perfekt!

Tänk en sommardag i båten, jag kanske har min hund där också och han leker nyfiket med fiskarna som sprattlar i båten. När det närmar sig lunchtid så ror jag mot mitt hus och ser att barnen är ute och leker på gården. Kanske sitter min fru på altanen och solar, om hon inte är med mig och fiskar förstås..... Hahahahaha, jag vet inte vad det är med mig. Håller på att bli gammal. Herregud!!

13 dagar kvar Kiruna=) Och bli inte rädd, jag svamlar bara extra mycket idag!!

/Mr. Näsa