flyttångest...

Sitter här och undviker att packa grejjer inför min återresa till Lapphelvetet imorgon....blir som bara tyngre och tyngre att åka upp igen, särskilt med tanke på alla spontanaktiviteter man hunnit med nu under tiden man varit hemma. Är som det jag nästan saknar mest när jag är där uppe......det är inte möjligheten till konstant skugga under Victors näbb eller tryggheten att veta att skulle jag vilja prova gaylivet skulle Tobbe följa mig till världens ände. Varken heller den totala ärlighet och det bisarra tålamod som råder mellan jag och fröken Aprunk (läs Lundberg) eller vetskapen om att Ante när man väl får tag på han alltid har större köttutbud i sitt kylskåp än sammanlagt alla matvaruaffärer i stan och att hans mage alltid är redo att producera biogas. Eller det faktum att Johans bastu är ett gaynäste utan dess like, eller okej....jo allt det där kommer jag också att sakna, men mest av allt möjligheten att i princip närsomhelst kunna hitta på något!
Inte minst de dagar man kanske känner sig neråt, har en dålig dag eller bara är less sitt eget Gorillabackface!

Ni ska veta att ni alla verkligen kan få mig på bra humör och jag har himla roligt med var och en av er!
Nu glömmer jag annat folk som jag också uppskattar att hänga med, men det är trots allt ni (mest 3) av er som jag hunnit umgås med mest sen jag kom hem, så det blir lätt att man fastnar på era tonårsfinniga nyllen.
Men ni andra uppskattar jag också, trots att tiden kanske inte funnits att hitta på alltför mkt.
Är faktiskt rätt stressigt att komma hem såhär, har helt ärligt börjat få magkatarr....så är nog tur att jag åker upp igen ett tag.

Nåväl, ville bara tacka alla mina vänner för allt och säga på återseende!
Kommer ju hem till sommaren, sen lär det ju bli ngn hemfärd innan det.
Sen vore det HIMLA roligt om nån/några vill komma upp och hälsa på mig och isbjörnarna där uppe, sovplats fixar sig lugnt. Jag har fast schema som går att mailas över så ni kan planera in ;)
Såå ni som tänkte besöka mig förra gången......ta chansen! Efter sommaren vet jag aldrig vart det bär av, så då kanske 50mil m.tåg är en lindrig resväg ;)

Hittade föresten en bild i min mobil som jag försöker intala mig själv stämmer!
Sen vet jag att Dr.Näsa kommer gråta imorn när jag åker förbi honom för en kram, så ville trösta honom med denna bild!

På återseende mina underbara vänner (sen hörs vi ju här med jämna mellanrum)!

Puss på valfritt ställe! / Mr F


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0