.

Börjar bli gammal. Såg ingen eld eller några fyrverkerier i torsdags.
Vi började kvällen med att gå till getsexberget och grilla. Fan vad vi åt kött, är typ fortfarande mätt. Sedan fortsatte kvällen i herr Erikssons lägenhet. Det blev en trevlig och lugn kväll, vilket nog var tur med tanke på all mat man pressat i sig.  Vi hann diskutera allt mellan himmel och jord, det är alltid lika spännande att man känner sig så smart när man druckit lite öl.

Skönt med lite omväxling i Valborgsfirandet som annars brukar sluta med att man fryser häcken av sig på jakt efter en rolig fest eller brasa.

Inatt kom jag fram till att jag är en väldigt egoistisk människa. Det är nämligen så att jag skulle få ett godnatt-sms från kiruna, där det också var fest, för att jag skulle veta att min lappkvinna levde och hade fått sig hem välbehållen. När jag inte fick något sms så började jag fundera.... Vad kan ha hänt?? Insåg att det troligaste var att hon somnat och glömt bort att skicka sms:et. Men mina tankar fortsatte. Jag somnade ett tag och vaknade igen, utan att ha fått något sms.

Morgontrötthet och bakfylla kan tydligen få min hjärna att totalt spåra i tankegångarna. Jag fortsatte fundera, testade ringa men fick inget svar. Självklart började jag fundera om man blivit brädad av någon mer normal människa, ursch. Ibland är det inte bra att ha livlig fantasi, man får sådana hemska bilder i huvudet. Sedan tänkte jag att hon kanske hamnat i fyllecell. Eller att hon helt enkelt tappat bort telefonen. Det skulle ju också kunna hända. Så klockan halv sex i morse skickade jag iväg ett meddelande både som sms och på msn. Inget svar....
klockan gick och mina tankar svävade iväg mellan allt från rymdvarelser till elaka små samer som rövat bort henne. Men av någon anledning så drogs tankarna tillbaka till att hon kanske hittat någon vettig kille som bor betydligt närmare än mig. Och så fortsatte det. Tillslut så var jag nästan säker på att det var det som hade hänt..... Det är det som är så egoistiskt, jag kom på mig själv.... Hur fan kan man oroa sig för något sådant när det kan ha hänt något riktigt allvarligt, jag menar hon kan ju ha råkat ut för vad som helst! Så jag gav mig själv en utskällning och började fundera vad jag skulle göra om jag inte fick tag i henne på hela dagen. Jag skulle ju måsta ringa hem till henne och fråga hennes familj om hon var i säkerhet.... Då kom ego-tankarna upp igen.... tänk om hon hade någon annan kille där?? Då skulle jag känna mig ganska tapig... Klockan blev halv elva och jag testade ringa igen....Inget svar...

tio minuter senare ringde hon :
-  Oj, jag råkade somna direkt när jag kommit hem..Förlåt.

Det tog ett tag innan jag fick mig ur mitt nervösa sinnestillstånd....Men snacka om lättnad!!!
Fan vad det är lätt att tankarna far iväg när man har lite fakta och för bra fantasi...
att oroa sig är som att torka sig i arslet innan man skitit... Totalt jävla onödigt.

Hahaha, jäkla Kiruna....Vad gör du med mig????


Såg förresten ett bra program om svartsjuka idag, där påstods det att svartsjuka ofta grundar i att man själv har för dåligt självförtroende. Att man anser att man själv inte är så bra och att det finns en massa andra människor därute som är mycket bättre och kan överta ens bättre hälft. Så till alla svartsjuka : Tro på er själva, ni duger!!!!
Det stämmer säkert inte när personen i fråga redan svikit ens förtroende, men när det är obefogad svartsjuka så tror jag att det kan stämma.... Synd bara att det var ett danskt program, det är ju som att lyssna på någon som försöker halsa en hel falukorv. Men om man slår av ljudet och bara läser texten så funkar det.......

Svartsjuka är nog oundvikligt när det är starka känslor inblandat, men en härlig människa skrev något likande det här: "det handlar inte om svartsjukan, utan om hur man hanterar den"

Snart kommer jag å hälsar på dig Skägghelvetet Aber!!!!

Snart får vi träffas igen Frida, bara tre dagar kvar....
du gör mig glad, förutom när du ger mig hjärnsläpp =)